Beroendesnurran

Sommaren har bjudit på många möjligheter att reflektera över olika fenomen. En sak som jag sett såväl hos mig själv som hos andra är något jag skulle vilja kalla beroendesnurran. Det handlar om att man i sitt tänkande låter saker vara  beroende av varandra i en slags kausal följd eller ett cirkelresonemang. T.ex. tänker man att jag kan inte göra A eftersom B inte är avklarat, och eftersom B inte är klart kan jag inte göra C vilket skulle kunna lösa fråga A. Vid en närmare granskning handlar det ofta om antaganden baserat på en historisk erfarenhet, nämligen hur saker och ting brukar hänga samman."Jag talar av erfarenhet" säger den seniora ledaren och får ofta rätt. Erfarenhet är oersättlig men kan också vara en begränsning. De stora entreprenörerna har ofta brutit med traditionen och tänkt på ett nytt sätt. Tekniska landvinningar har kanske öppnat upp för helt nya möjligheter, eller förändringar i mänsklighetens sätt att leva i världen? Det finns ett helt klart före och efter internet och sociala media t.ex. Vilken produkt från pre-internet eran måste inte vidareutvecklas för att passa i den nya tiden? Det är här det blir spännande med Otto Scharmers "precensing", hur kan en kombination av erfarenhet och kunskapande ur det som kommer emot oss bli ett verktyg för ledaren? Hur kan vi känna av och läsa framtiden och förena det som uppstår med erfarenhet och fakta från historien?
Beroendesnurran måste ibland helt enkelt brytas genom att man kastar sig ut i det okända och utmanar det till synes kausala beroendet. Speciellt i umgänget med människor är ju naturlagarna knappast världens bästa regelverk, en sten faller inte nödvändigtvis nedåt alla gånger i umgänget med andra människor. Det kan t.ex vara så att en människa reagerar på ett visst sett ena dagen, och ett helt annat nästa dag. Kanske har hon lärt sig något nytt, sovit på saken eller låtit helt nya känslor komma fram. Beroendesnurran tenderar att fungera som en låsning i tankevärlden, en frivillig begränsning som inte alltid är nödvändig. Genom att öppna upp, och möta det som kommer emot oss kan vi ofta bryta beroendesnurran och komma vidare, överrsakande inte minst för oss själva.